mutti's blogg

Efter äggjakten startade äggjakten. Fast nu med äggledare som äggjagare. Och äggjagare som äggledare. Hela äggjaktlaget hade nämligen kommit på en smått knepig jakt för sina två äggledare. En jakt som inbegrep ledtrådar, filmer, böcker, pussel, en hamster och två resväskor.

 

Ledtrådarna erhölls via sms och var ganska inte så alls enkla. "En man dödar ett barns far. Barnet får hjälp av en tjockis med gaser och en självgod spinkis för att hämnas." Löd den första. Jojo. Det är ju tur att man har sett ett gäng Disneyfilmer. Lejonkungen. Here we come. De övriga två ledtrådarna var en bild från en film (Har vi verkligen sett den här? Jaa, det har ni!) och ett gäng emojis på rad föreställande bland annat två coola snubbar med solglasögon, ett rymdskepp, en alien och en pistol.

 

När vi listat ut att det i alla fall var filmer vi skulle leta efter var vi tacksamma över att vi har en fasligt massa filmer som dessutom står utspridda i hela huset. Inte. I varje film låg en lapp med en siffra. Som skulle ge oss koden till ett lås på en av resväskorna. I resväskan fanns påskäggen. Inte. Där fanns nya ledtrådar. En pusselbit, en bild på en dynamitgubbe och ett frågetecken samt ett citat. "Den här gången var åtalspunkten mer klar. Allmänfarlig ödeläggelse, sa polismästare Krook myndigt."

 

Pusslet hittade vi. Dynamitharry letade vi efter i ett antal filmfodral innan vi insåg att det var hamstern Harry vi skulle hälsa på. Harry var nyvaken och smått förvånad över att vi grävde gångar i hans spån för att hämta upp en nergrävd ledtråd. Han tackade för hjälpen genom att bita sig fast i Stefans pekfinger. (Ingen fara. Han nafsar bara lite löst. Säger Sara. Ja eller hur. Säger Stefan med Harry hängandes i fingret.)

 

Citatet blev lite svårare. Så vi fick ännu ett från samma bok. "Istället tackade ... för hjälpen och försökte lyfta på den hatt han i hastigheten inte fått med sig." Nä. Vi kunde fortfarande inte. Så vi fick ännu ett. Men det får inte ni. Vet ni vilken bok vi hittade den sista ledtråden i?

 

Nu hade vi tre siffror till. Så att vi kunde öppna även den andra resväskan. Och i den låg äntligen påskäggen. Inte. Där låg en skattkarta. Nästan lika storartat naivistiskt konstverk som den jag ritade. Bara att fundera ut vilket rum den företställde var en utmaning som hette duga. Det visade sig vara tvättstugan. Och där hittade vi till slut påskäggen. Faktiskt.

 

Tack snälla alla finfina äggledare för äggjakten. Det var kul. Kulkul. Och gott. Gottgott.