Ultralördag
Jorå. Idag springer man Ultravasan. Eller vänta. Det blev ju fel. Min. Ska det vara. Idag springer min man Ultravasan. Med bror. Inte min. Utan min mans. Bror alltså. Jösses så förvirrat det blev. Idag springer min man med bror Ultravasan. Annars skulle det ju verka som om jag springer Ultravasan. Utan bror. Och så är det ju inte. Jag vill ju inte på något sätt lura i någon att jag skulle springa. För det gör jag inte i onödan.
Och det kan man (Nej. Inte min man. Jag.) tycka att det är lite onödigt att springa nio mil. När det finns en alldeles utmärkt bilväg mellan Sälen och Mora. Men det här är faktiskt ett lopp för alla dem som inte fick tag i en startplats till Vasaloppet i början på mars. Och när arrangörerna skulle planera in ett extralopp för alla stackare som inte fick vara med så blev det för dem precis som för alla oss andra när saker ska planeras in på helgerna. "Nä den helgen funkar inte för då ska frugan och jag åka till landet." Och "Nä den helgen blir inte heller bra. Det är ju påskhelgen och då kommer påskharen och hälsar på hemma hos oss. Höhö." Och "ja och sen börjar ju semestrarna." Så då fick det bli i augusti. Ja. Vad gör man. När det är fullt upp på helgerna. Finns det ingen snö så får de väl springa istället. Tänkte arrangörerna. Om vi kallar det för något coolt så blir de nog glada ändå.
Själv har jag precis ätit långfrukost (Ultrakalasan). Sen tänkte jag att jag skulle städa undan i köket lite (Ultradisktrasan). Efter det kommer jag att ägna mig åt att rensa min vansinnigt röriga garderob, städskåpet i hallen och badrumsskåpet (Ultrakaosan). Sen antar jag att jag kommer att vara rätt trött (Ultratrasan) och behöver ta det lugnt med ett glas vin i soffan tillsammans med lite läskig vampyrserie (Ultrafasan) som jag och Sara tittar på för tillfället. Innan jag släpar mig i säng (Ultrahasan).
Som ni förstår har jag fullt upp idag. Så mycket ultra. Så lite tid.
Och käre man med bror. Lycka till där uppe i Dalarna. Mina små ultramasar.
