På väg söderut
Konstigt det där med Tyskland. Knökfullt inne på bårdershåppen. Mest svenskar förstås. Som lastar flak fulla med flak. En och annan burk följde förstås även med oss därifrån. Men när vi senare kom till det andra nöjesfältet. Hansa Park. Så var det helt tomt. Inte en enda svensk i sikte. De satt nog redan på färjan tillbaka till Sverige. Med flaket full av flak.
Trodde först att området kring nöjesfältet drabbats av zombieapokalypsen. Eller att det var stängt. Men icke. Varken zombier eller stängda portar gick att finna. Helt enkelt en vanlig måndag i ett land där sommarlovet inte har börjat än. Vi kunde åka hur många varv vi ville. I vad vi ville. Bara att sitta kvar tills man tröttnade. Kändes som om vi hade hyrt hela nöjesfältet för oss själva. Mycket skojsigt.
Efter en övernattning på ett litet lägenhetshotell mitt i ett villaområde i Scharbeutz gick vi upp med tuppen och alla hans vänner för att åka ner till södra Tyskland. Efter att ha tillbringat många timmar i många kilometer i timmen. Så landade vi i Ingolstadt. Strosade runt i en Outlet. Köpte några saker som vi inte behövde. Sov på ett finfint hotell. Och åt den bästa hotellfrukosten vi någonsin ätit.
Några timmars bilresa senare befinner vi oss nu i en alpstuga strax utanför Zell am See i Österrike. Här får man nästan bita sig i läppen för att inte joddla oavbrutet. Eller dricka öl. Oavbrutet. Läppen riskerar att bli vältuggad. För här kommer vi att stanna en natt till. Så att vi hinner joddla runt lite extra här i alperna.
