Berlinskt

Efter cirkus två och en halv mils gång runt Berlin kan man konstatera flera saker.
 
Ett. Mitt i Berlin har de en park lika stor som en storskog. Eller. Det är egentligen en storskog. Mer än en park. Mycket mysigt. Eller müschigt. Som vi säger här i Berlin.
 
Två. Allt håller på att byggas om här. Jag är orolig för att Berlin håller på att försvinna. Och göras om till Paris. Eller nåt. För det är verkligen ombyggnad på gång överallt.
 
Tre. Allt är väldigt rakt. Kanske är det typiskt tyskt. Eller berlinskt. Men rakt är det i alla fall. Och är det inte rakt. Så håller de förmodligen på att bygga om det. Och raka det.
 
Fyra. Man ska inte gå in på Primark samma dag som de öppnar sitt stora nya varuhus mitt på Alexander Platz. Det var definitivt inte Stefans plats. Som i Wien. Det var inte ens min. Jag gick ett varv. Fick mellan tre och fem psykbryt på alla hagalna berlinska shoppare. Och gick ut igen. Mellan tre och fem psykbryt fattigare. Och tomhänt.
 
Fem. Det är mycket dyrare att dricka läsk än öl till maten här. Så för guds skull. Håll er till ölen. Det var svårt. Men vad ska man göra. Stefan (som inte dricker öl) fick slå på stort och beställa cola. Men så fick han inte heller några pengar över till att shoppa en klänning och två toppar. Som jag fick. Och det var nog tur. Han skulle se lite löjlig ut. I klänning. Och två toppar.
 
Sex. Berlinarna älskar verkligen fotbolls-VM. De har spärrat av en stor gata i cirka en kilometer och fyllt den med stora TV-skärmar, pariserhjul och hundra små stånd där man kan köpa wurst, öl och små löjliga hattar. Jagsägerdådet. 
 
Sju. Fötterna ömmar. De är lite slitna kan man säga. Trutt-i-futterna-mutti. Men de får vila i bilen imorgon. När det bär av till Köpenhamn.  
 
Mitt i storskogen mitt i Berlin.
 
Byggare Bobs paradis
 
Rakt
 
Ännu rakare
 
En kilometer rak fotbollsgata. Från pariserhjulet lång där borta. Ända fram till den promenerande svensken. Eller Stefan. Som han också kallas.