mutti's blogg

Jag har en djurisk familj. Inte en särskilt vild dock. Mer som lill-skansen.

För ett tag sen så sa Johanna, 14, att hon ska bli guldfisk när hon blir stor. Idag sa Sara, 13, att hon skulle vilja vara en hamster. Bara springa runt och leka, äta och sen sova hela dagen i ett hus fyllt med mjuk bomull. I alla fall för ett par veckor.

Jag förstår dem. Ibland när livet går undan och kraven känns höga så skulle det vara skönt. Skönt att, bara för ett tag, flyta omkring och gapa eller sova i en hög med bomull. Slippa alla krav och allt ansvar och bara vara. Livet ska levas men man ska hinna med att göra ingenting ibland också. Ännu en sak att få in i schemat, tycker ni kanske. Ungefär som "Shit, nu är klockan sex och jag har inte hunnit göra ingenting idag. Ja, ja, jag får göra det samtidigt som jag lagar maten. Idag igen."

Att göra ingenting och få ha lite mysigt tråkigt ibland är viktigt. Alla, både barn och vuxna, är så vana vid att det alltid är aktiviteter på gång. Att någonting alltid ska presteras. Vi behöver få vara guldfiskar och hamstrar ibland. För att orka med allt som vi måste göra. För att uppskatta allt som vi vill göra. Om vi inte får vara guldfiskar och hamstrar lite då och då så riskerar vi att bli björnar. Då får vi gå i ide under flera månader istället.

I helgen är det första advent. Jag tänker i alla fall se till att jag och min familj får vara lite djuriska i helgen. Sitta i ett hörn, titta på ett tänt ljus och knapra pepparkakor. Mysa lite. Ha lite tråktrevligt.