mutti's blogg

Jaha. Nu har mina tvåhundrafemtio krokusar börjat titta upp. I januari. Hur tänkte de nu? Nåja. Kanske är de bara uppe och tjuvkikar. Kollar om det där pläjset ovanför jorden verkligen är något att komma upp till sen i vår.

 

Förmodligen har de väl hört nyheter om vad som pågår här uppe på ytan. Och börjat oroa sig lite. Kanske funderar de på att stanna kvar där nere i den jordnära tryggheten. Och kanske ville de bara kolla att ingen hade varit där och plötsligt stängt gränsen mellan jord och luft. Sånt verkar ju populärt nu för tiden.

 

Men nej. Här i min trädgård finns i alla fall inga stängda gränser. Vi har till och med tagit bort den taggiga häcken. Och förhoppningsvis finns inte heller några större oroligheter. Möjligtvis någon liten nyfiken katt. Eller en skränig skata eller två. Så nu kan ni krypa ner till er igen. Somna om en stund. Och så kommer ni fram när ni ska tycker jag.

 

För om ni stannar kvar här uppe så kanske ni förfryser era små knoppar. Och jag är inte så bra på att sticka. I alla fall inte tvåhundrafemtio små krokusmössor. Även om det nog skulle se ganska så formidabelt gulligt ut.