Fredagsfeeling
Jamen då är det ju snart dags för den vanliga fredagsfriheten. En soffa. Ett glas vin. Och Let's Dance. Eller ja. Två glas vin kanske. Och så kanske något annat än Let's Dance. För det börjar ju faktiskt bli lite mossigt. Inte vinet alltså. Eller soffan. Utan Let's Dance. Och när en mossig mutti tycker att något är mossigt. Då. Är. Det. Mossigt.
Nu kan ju mossigt vara något bra. Något mjukt och vilsamt som liksom bara är. Inget som varken rör upp eller upprör. Kan ju passa finfint en fredagskväll när man lite tröttigt slappar i soffan. Men så nytt och spännande känns det inte direkt.
För det är samma gamla danser. Förutom en ny då kanske. Och samma gamla domare. Förutom en ny då kanske. Och samma gamla tävlanden. Det vill säga minst en dokusåpadeltagare, en tevefyraprogramledare, ett kändisbarn, en bloggare samt en gammal idrottslegend som kan dansa fast inte alls men som får fortsätta ändå för att han är en gammal idrottslegend. Same same. But different names.
Så varför inte förnya programmet lite. Det skulle till exempel kunna heta Let's Sing istället. Så kunde de tävlande sjunga en truddelutt istället för att dansa. Och så kan den som vinner liksom bli kändis. Som en riktig idol. Det skulle ju kännas lite nytt och fräscht. Eller varför inte Let's Cook. Tävla i matlagning. Där kan man snacka om nytänkande. Och nu känner jag riktigt hur min brain bara stormar. Nuvetjagnuvetjag! Let's Getshitfaced. In med ett gäng ungdomar i ett hotell eller nåt på värsta paradisön. Och så skickar man in en massa alkohol. Och så ser man vad som händer. Gud så spännande.
Ja jösses vad bra jag är på att tänka utanför baginboxen. Och nu har jag det! Min allra bästa programidé för en fredagskväll. Något man aldrig kommer att tröttna på. Let's Callitanight. Börjar med att det slutar. Perfekt! Då kan man kanske få dricka sitt sabla vin i fred.
Va. Fick jag bara fyror. Jag som hade en så bra idé. Jaja. Det får väl bli Let's Dance då. Som vanligt. Men det är okej. Jag har ju mitt vin.