Midsommarmutti
Jag ber om ursäkt. Jag har inte gjort som jag borde. Jag är i princip en hedning. För jag har inte firat midsommar såsom midsommar borde firas. Förlåt.
När alla andra plockade blommor och gjorde finfina kransar. Så plockade jag bort övertaliga skålar, byttor och bunkar ur köksskåp och gjorde det finfint i köket.
När alla andra skuttade runt midsommarstången med blommor i håret. Så skuttade jag ut på verandan med en gin och tonic i handen.
När alla andra satt ute i en småkylig midsommarkväll och åt sill. Så satt jag inne i ett vedspisuppvärmt kök och åt gulaschsoppa. På burk. (Eller ja. Jag satt inte på en burk. Jag satt på en stol. Och soppan befann sig i en tallrik. Som den färdats till via en kastrull från en burk.)
När alla andra drack iskall snaps i små immiga glas. Så satt jag och drack rött vin i ett groteskt stort glas.
När alla andra sjöng sånger i glada vänners lag. Så satt jag och Stefan och tittade på "Den vilda jakten på stenen".
När alla andra vaknade på midsommardagen med lite skön festkänsla i hela kroppen och en het längtan efter en stilig pizza. Så stod jag täckt med slipdamm och målarfärgskluttar på hela kroppen och en het längtan efter nymålade innerdörrar.
Så nu vet ni. Hur konstig jag är. Eller ja. Det hade ju kunnat vara värre. Jag hade till exempel kunnat hoppa runt i regnet och leka att jag är en groda som om jag bara var treochetthalvt och efter det suttit utomhus i tio graders kyla för att äta en massa råa fiskar och dricka sprit samtidigt som jag sjunger allt mer osammanhängande sånger. Men men. Så illa är det i alla fall inte. Som tur är.
Hoppas att ni alla hade en finfin midsommarhelg! Det hade jag.
En midsommarkattsdröm