Uttittad
Ni vet såna där dagar när det känns som att alla tittar på en. Vart man än vänder sig så finns blickarna där. Har jag tandkräm i mungipan. Börjar man fundera. Eller har jag glömt att sätta på mig byxorna. Nu igen. Eller har barnen ritat mustasch på mig när jag sov. Nä. Det kan de väl inte ha gjort. De är ju stora nu. Över arton hela högen. Och folk över arton ritar väl inte mustascher på folk.
Nä. Inte mustascher i alla fall. Och inte på folk.
Sara. Du är knasig. Knasknasig. Så. Himla. Roligt. Roligtroligt.
Aaw. Inte kan man äta upp något som tittar så bedjande på en. Får bli hämtmat till middag.