mutti's blogg

Efter att stenhårt ha hävdat att det är nollte advent idag så har jag i helgen lyckats smyga ut en styck löpare med domherrar på. Samt en styck adventsljusstake. Trots protester från övriga familjemedlemmar. Jag har dock starka argument för mitt tilltag. 

 

Ett. Det är som sagt nollte advent idag. Nu är det två helt för varandra oberoende källor som hävdat att nollte advent finns. Detta är därför sant. Vilket innebär att jag nu blir den tredje att hävda att nollte advent finns. Det är då inte bara sant. Utan även en utbredd tradition.

 

Två. Domherrar är fåglar. De är inte tomtar. Så även om det inte vore nollte advent idag så skulle väl små pippifåglar passa på en löpare. Utan att den för den skull klassas som julattiralj.

 

Tre. Löparen är egentligen en gardinlängd. En så kallad panellängd. Vilket också det har blivit en tradition. I alla fall på vårt vardagsrumsmatbord. Ända sen jag blev utskrattad av övriga familjemedlemmar för att jag råkade köpa en gardin istället för en löpare. Detta har jag fortsatt med. För att det är smart. Inte för att jag inte vill erkänna att jag gjorde ett misstag. Ähum. Hur som helst. Även om någon skulle hävda att en duk med domherrar på är en julduk så kan denna löpare alltså inte vara en julduk. För det är en gardin.

 

Fyra. Vi saknade belysning i hallfönstret. Så vad gör man. Man tar vad man har. En adventsljusstake. Det är inte julpyntning. Det är ren och skär snålhet.

 

Fem. Min käre man kom hem med en förlovningspresent till mig. Eftersom vi har varit förlovade i tjugonio år idag. En jättefin och jättestor julen. Nejnej. Inte julen. En julen. En en alltså. Och eftersom denna en står i en kruka med en tomte på. Och har en skylt som det står God Jul på. Så är det en julen. Och om min man ger mig en julen. Så betyder väl det att julen är nära. I alla fall julenen. För den står precis utanför dörren. Jättenära. 

 

Så man kan säga att jag inte hade något val. Julen är i princip här. I alla fall litegrann. Eller litegran. Som vi säger här i julenästet.