Lovande födelsedag

Grattis på födelsedagen tjugohundrafemton. Välkommen till världen. Himla grå och trist dag du föddes på dock. Igår hade varit bättre. Då var alla finklädda, åt god mat, hade trevlig tillsammans, drack bubbel och fyrverkeriade. Det hade väl varit en finfin dag att födas på.
 
Men men. Man väljer ju inte sin födelsedag. Du råkade få den där lite avslagna dagen när alla bara ligger under en filt på soffan. Då dagens höjdpunkt är Ivanhoe på teve. Och dagens ansträngning består av att ringa sin lokala pizzeria och förklara att man vill ha en ost- och skinksallad utan sallad och gratinerad i ugn på en platt brödbit men att det absolut inte går bra med en capricciosa istället eftersom man bara några timmar tidigare gav ett nyårslöfte att sluta äta onyttigheter. Som till exempel pizza. 
 
Det där med nyårslöften är i och för sig ingenting för mig. Jag tycker nämligen inte att man behöver inskränka de dagar man reflekterar över den tid som gått och bestämmer sig för att ändra något i sitt liv, till bara en gång om året. Varför inte ge nymånadslöften istället. Eller måndagslöften. Eller till och med morgonlöften.
 
Och det kan jag bara säga. Att mitt morgonlöfte idag. Var inte att jag skulle vara varken nyttig eller duktig idag. Det var att jag skulle gå och lägga mig. Basta. Eftersom det var först på morgonkvisten vi kom hem. Efter en himla trevlig nyårsmiddag hemma hos Mr och Mrs Smith. Svåger och syster alltså. Väldigt kul. Kulkul.  
 
Två stycken trötta födelsedagsfirare.