Gullefjun

Här kommer ett inlägg i serien Hemma Hos. Jag har ju tidigare visat min trädgård, heminredning och matlagning. Nu har vi kommit till husdjur. Det är något som man i princip bara måste visa upp på nätet. Speciellt om man bloggar. Alla visar upp sina valpiga vänner, frissiga missar och gulliga gnagare. Och jag vill ju inte vara sämre. Om jag hade en kissemiss så skulle jag definitivt lagt upp en bild som den här:
 
 
Den är ju jättegullepluttig. Problemet är bara att jag inte har någon katt. Men jag får väl göra så gott jag kan...
 
 
Det här är ett av våra husdjur. De är djur. Och har hus. Just den här är en riktig toppensnäcka. Som tyvärr inte verkar vara hemma. Är kanske kvar på jobbet. Har någon form av skalbolag. Har jag hört. Men tyvärr sitter de flesta av våra snäckisar och snackar i trappan.
 
 
Vilket innebär att en stor del av våra snackande snäckisars själar nu befinner sig i snäckornas paradis. Det är ju bara skalet som ligger kvar på djurkyrkogården i trappan. Ledsamt när ens husdjur går bort. Förkrossande.
 
 
Här bor Herman. Det är Johannas egna husspindel. Han verkar dock inte vara hemma. Är i alla fall inte ute på nätet. Som jag. Ingen surfarspindel det där inte. Men han är rätt stor. Om det är en han. Om det är en hon så kanske hon just nu roar sig som bara en spindeltjej kan. Innan hon avslutar med en romantisk middag på sin pojkvän. Då kanske vi snart kommer att få många små Hermans. Så skojsigt.
 
 
Ett av våra nyaste husdjurstillskott. Han är helt grön kan man säga. Men snart är han flygfärdig. Ett husdjur jag kan rekommendera till dem som inte vill binda upp sig under en för lång tid. Lever alltså inte så länge. Cirka en till två dagar bara. Mycket praktiskt. Då hinner man inte tröttna. Och om man gör det. Så fungerar en flugsmälla utmärkt.
 
 
I tvättstugan bor det allra ulligaste djuret vi har. Långhårig som ni ser. Och om man vill så kan man ta till vara pälsen och tova en tröja. Jag lovar att den kommer att väcka uppmärksamhet på jobbet. Det senaste dammodet kan man säga.
 
 
Nämen titta. Den har fått bäbisar också. Som ni ser är de helt blinda vid födseln. Famlar omkring kors och tvärs. Ingen ordning alls. Och om man öppnar altandörren. Så blir de särskilt glada och kilar runt som små tättingar över hela golvet.
 
 
Några fler husdjursgullepluttbilder kan jag tyvärr inte bjuda på. När vi åker till landet i sommar så ska jag ta kort på våra husdjur vi har där. Det kan bli intressant. Och ja jag vet. Det är djurplågeri att ha sommardjur. Och lämna dem där när man åker hem till hösten. Men vad ska jag göra. På landet tycker familjen att det är lite småmysigt att höra hur grävlingen bökar under vardagsrumsgolvet. Men hemma tycks det inte uppskattas. Speciellt inte av dem som har sina sovrum precis under vardagsrummet.