Huller om buller

Idag fick vi tllbaka ett utfluget barn. Med sambo. Som nu alltså har blivit ett influget barn. Med sambo. I och för sig bara för ett par dagar. Men ändå. Trevligt trevligt.
 
Deras lägenhet är för tillfället inte en lägenhet. Det är en olägenhet. För det är inte med hjälp av tvättsvamp och bomullsvantar som den gamla fasaden avlägsnas i samband med renovering. Det är med våld. Och när det inte fungerar. Mer våld. Tydligen.
 
Till slut fick ungdomarna börja kommunicera via Facebook eftersom de inte kunde prata med varandra. Och nu pratar vi inte om sådana kommunikationssvårigheter som kräver ett besök hos parterapeuten. Utan kommunikationssvårigheter som beror på så mycket oöverröstbart oväsen att till och med en högstadielärare skulle fått nog. Och som kräver ett besök till lugnare trakter. Hit till exempel. Trevligt trevligt.
 
 
 Behöver ett besök till lugnare trakter