Veckans stryktips

Jag har nyligen gjort en alldeles förträfflig upptäckt. Jag har upptäckt att jag inte kommer att behöva stryka mera i hela mitt liv. Va? Är det sant? Säger ni. Ja det är det. Säger jag.

Vår nya tvättmaskin har nämligen ett ångtvättprogram. Det är tvättprogram som inte tvättar. Utan stryker. Ett strykprogram. Nästan i alla fall. Det blir ju inte lika slätt som när man använder strykjärn. Eller i och för sig. Det beror på vem som stryker.

Man slänger bara in tre rena och skrynkliga skjortor. Efter tjugo minuter som avslutas med en liten trudelutt, kommer tre rena och släta skjortor ut. Hej och välkommen.

Fy faderullan vad skönt.

Synd att tvättmaskinen bara tar sju kilo. Och inte femtiosju. För tjugo minuters karusell i ånga skulle det vara värt för att bli av med skrynklorna under ögonen. Och lite slätare knän skulle ju inte vara så dumt. Någon gång i fyrtioårsåldern halkar nämligen knävecken runt till andra sidan och sätter sig runt knäskålarna istället. För att inte tala om armvecken. Som vandrar uppströms såsom laxen och placerar sig i närheten av armhålorna. Jorå. Tjugo minuter i ångtvättprogrammet. Sen är man som ny. Slät som en bäbisrumpa.



Men jag gillar rynkor