Men nästa sommar, då...
För vad vill vi egentligen göra för våra sparade pengar? Alltså dem vi har kvar efter diverse renoveringar och lägenhetsköp. Vill vi lägga dem på hög för att ha sen när barnen flyttat hemifrån? När vi ändå kommer att ha tillräckligt med pengar över varje månad för att åka i princip vart vi vill. Herregud. Två heltidslöner och inga hemmavarande barn. Då blir vi ekonomiskt uppgraderade till dinkisar. Double income, no kids. Och känslomässigt nedgraderade till mamkisar. Middle aged, misses kids.
Nä, det är väl nu som vi ska använda våra sparpengar till resor tillsammans med våra barn. Nu när vi fortfarande har barn hemma (och om inte hemma, i alla fall i närheten). Nu när våra barn ännu är intresserade av att tillbringa sina lediga sommardagar tillsammans med sina föräldrar. Snart nog kommer vi ändå att få tillfällen att resa själva utan barn. Kanske fler tillfällen än vi önskar. Kanske tidigare än vi önskar.
Så efter ett år av renoveringar där vi förmodligen inte varit de allra roligaste föräldrarna så känns en tvåveckors resa till Cypern tillsammans med alla våra fyra barn som det vi allra helst vill lägga våra sparpengar på. Inte ännu fler renoveringar. Även om halltapeten börjar lossna från väggen. Inte ännu fler nya möbler. Även om köksstolarna är fläckigare än en flock fräkniga giraffer. Och inte ännu fler nya bilar. För det behövs inte.
Det är precis sådant här som förgyller en vanlig dag i mitten av januari. Att beställa en resa till sol och värme. Frågan är bara vad vi ska göra för att förgylla morgondagen. Uj, uj. Kan bli en dyr vecka det här.
Dagens förgyllning.