Vardagsliv

Tråkmutti

Ja, jag erkänner. Jag är tråkig. Men det beror på att jag drabbats av tråkvirus. Det började som en trist svullnad i halsen och fortsatte uppåt till en ofantligt dyster huvudvärk. Vände snart ner igen och förvandlade den avtagande rätt torra tremånadershostan till en ny bedrövlig slemhosta.

Så jag kan faktiskt inte rå för att jag blivit tråkig. Jag har försökt bli roligare genom att sova hela gårdagen, sitta nersjunken i soffan hela idagdagen, noggrant läsa igenom dagens alla (ALLA) reklamblad (jorå, även det där pappret från posten som reklamen ligger i och som man alltid annars bara slänger direkt i pappersinsamlingen) samt lägga några väl valda bokstäver på Wordfeud för att krossa ytterligare ett par trettonåriga random motståndare. Nyss hasade jag till och med till datorn och beställde ett par julklappar till. Men inget hjälper. Den glädjelösa förkylningen sitter kvar. Inte ens ett kul piller hjälpte. I och för sig inte kuligare än Ipren. Men ändå. 

En sak som dock hjälpte var en blomma, två böcker och två vaniljhjärtan som Stefan köpte till mig idag, på vår tjugofemåriga förlovningsdag. Då trotsade jag viruset och blev jätteglad en stund.

Nu ska jag titta på teve ett litet tag. Får se om något som en tysk dokumentär om andra världskriget, kulturnyheterna eller Kenodragningen kan liva upp lite. Men förmodligen så måste jag ta till mer drastiska åtgärder. Som en whisky till exempel.  


Ungefär sådär känner jag mig.
Men hellre svampig än slampig.