Vardagsliv

Tycka terrorist trist

Det där med terrorister. Blev ju lite fundersam över kassen jag hittade igår (se förra inlägget). Tänker faktiskt en hel del på det. Kan inte låta bli att titta lite snett på folk på stan. "Är det verkligen bara en bylsig jacka?" eller "Varför är han där så nervös?". Inte klokt att bli så misstänksam mot sina medmänniskor. Bara på grund av en ensam galning. Jag inser ju att det är mina tankar och fantasier som rusar iväg. Frågan är om alla inser det.

Tänker på det när jag snurrar runt och letar julklappar på stan. Poliserna står som spö i backen. Står och pratar med människor. Som kanske känner sig oroliga. Speciellt på Drottninggatan. Känns tryggt och bra. Kan säkert avskräcka en del småskurkar från att göra inbrott och stjäla handväskor. Fler poliser på gatorna ska vi ha. Även andra gator än Drottninggatan. Även utan terroristhot.

Funderar på varför Sverige har blivit det nya terroristmålet. Kanske är det inte så. Kanske är det bara en enda dyslektisk terrorist som läser om det nya turistmålet Stockholm i lilla Sverige. Det populära turiststråket Drottninggatan. Kanske gick han in på Turistinformationen. Tänkte  "Vilket trevligt initiativ!". Frågade efter vägen till Åhlens och fick en vägbeskrivning. Men det där med höger och vänster kan vara svårt. Om man är terrorist. Och har dyslexi.

Usch. Får man verkligen skämta om det här? Känns på något sätt lättare då.



"Åh va bra! Terroristinformation!"